lyckas med Miljöbeskrivningar

När skickliga författare beskriver miljö skapar de en specifik sensorisk upplevelse som läsaren kan föreställa sig och relatera till. De använder gärna alla fem sinnen: synen, hörseln, lukten, känseln och smaken. Här är ett fint exempel från inledningen av Aftonland:

“Tunnelbanevagnen var full av folk och hon fick stå mellan Slussen och Östermalmstorg, inklämd bland människor som alla verkade svettas. Det luktade illa i hela vagnen. Tågen gick fortfarande enligt sommartidtabellen, det innebar hälften så många avgångar som i vanliga fall, trots att de flesta semesterfirarna vid det här laget var tillbaka i stan. Det var i slutet av augusti, sensommarvärmen ännu tung och klibbande över Stockholm. Det hade varit en ovanligt varm sommar.”

Detta stycke kan sedan ställas i kontrast mot beskrivningen av Universitetet på s. 2:

“Institutionen var allt som tunnelbanan inte varit, sval och tyst. En skrivare tuggade monotont längre ner i korridoren, i luften låg en lätt doft av papper och ovädrade rum.”

Bohman är skicklig på att skapa sensoriska upplevelser. I de här två styckena använder hon både syn, lukt, känsel och hörsel. Genom att berätta att det är slutet av augusti och att semesterfirarna är tillbaka i stan skapar hon även en bild av människorna utan att nödvändigtvis beskriva hur människorna ser ut. Jag ser framför mig solblekta hår, fräknar, solbränna och kanske ett slags motstånd mot att börja jobba igen.

När jag lektörsläser finns det två saker som jag nästan jämt tar upp. En sak är att det saknas fungerande miljöbeskrivningar och två att det saknas gestaltning. Här är fem korta tips om hur du kan tänka kring miljöbeskrivningar:

1.    Beskriv miljön så att läsaren kan uppleva din värld med flera sinnen, inte bara synen.

2.    Var inte för vag och generaliserande. Abstrakta beskrivningar fungerar sällan väl i fiktion. Var hellre specifik.

3.    Läsaren kommer anta att allt du skriver har en mening och ett ändamål. Ställ dig därför dessa frågor: Vad är det viktigaste med miljön? Vad är värt att lyfta?

4.    Plocka gärna upp detaljer. I inledningen till My name is Lucy Barton minns huvudkaraktären utsikten från ett sjukhus i New York:

”This was in New York, and at night a view of the Chrysler Building, with its geometric brilliance of lights, was directly visible from my bed.”

Elizabeth Strout gör ett medvetet val här. I stället för att beskriva de många skyskraporna fokuserar hon på en välkänd byggnad. Miljöbeskrivningen blir på så sätt mer detaljerad, och enkel för läsaren att se framför sig.  

5.    Gestalta miljön från din karaktärs perspektiv. Olika karaktärer kommer uppleva samma miljö på olika sätt. Hur din karaktär upplever miljön säger mycket om din karaktär. I exemplet från Aftonland får jag en känsla av att karaktären föredrar svalka framför värme och att hon föredrar tystnaden på institutionen framför tunnelbanevagnen.

Lycka till med ditt eget skrivande!

/Mia